Hyrbil Luxemburg

Information om hyrbilspriser i Luxemburg finns online i sökmotorn som jämföra priser och tillgängliga hyrbilar från alla uthyrningsföretag i Luxemburg. Om du flyger till Luxemburgs flygplats och till exempel har ett möte i Tyskland eller något av de andra grannländerna, är det inga problem. Du kan läsa mer om reglerna för biluthyrning i steg 2 under hyresvillkor.

Foto: Överallt hittar du vacker natur i Luxemburg

Geografi och klimat

Storhertigdömet Luxemburg ligger mellan Belgien, Tyskland och Frankrike och har en storlek som är något mindre än Blekinge. Det största avståndet från öst till väst är 57 km, och från norr till söder 82 km. Landet är bergigt och trädbevuxet med två huvudsakliga områden: Ösling i norr, som är en del av Ardennerna och består av ett skogbevuxet platålandskap och Gutland i söder som består av ett terrasslandskap vars bördiga jordar genomskärs av floderna Our, Sauer och Mosel. Ungefär en femtedel av landet täcks av skog. Klimatet är milt och regnigt.

  • Yta: 2586 km2
  • Grannländer: Belgien, Tyskland, Frankrike
  • Tid: som Sverige
  • Huvudstad: Luxemburg-Ville/Lëtzelburg (80 000 inv., 1999)
  • Andra större städer: Esch-sur-Alzette (25 000), Pétange (13 500)
  • Medeltemperatur/dygn: 1 grad (januari), 18 grader (juli)
  • Genomsnittlig nederbörd/år: 850 mm
  • Högsta punkt: Huldange (559 m)
  • Huvudsakliga floder: Our, Sauer, Mosel

Befolkning, språk och religion

De flesta invånarna bor i städer och stadsliknande bebyggelse, framför allt i huvudstaden, Luxembourg-Ville. En tredjedel av invånarna är utländska medborgare, de flesta portugiser och italienare. Det finns även omkring 80 000 ”gränspendlare” som arbetar i Luxemburg men som bor i ett av grannländerna. De flesta luxemburgarna är trespråkiga. Sedan 1984 har de officiella språken varit luxemburgiska (lëtzebuergesch), en tysk dialekt, samt franska och tyska. Luxemburgs befolkning är huvudsakligen katoliker men bland de utländska medborgarna finns det dock även anhängare av andra religioner.

  • Antal invånare: 406 600
  • Invånarantal/km2: 157
  • Andel av befolkningen som bor i städer: 89%
  • Födelsetal: 1,26
  • Dödstal: 0,91
  • Naturlig befolkningstillväxt: 0,35
  • Medellivslängd: kvinnor 80 år, män 73 år
  • Skolgång: obligatoriskt i åldrarna 6 till 15 år
  • Läskunnighet: 99% kan läsa och skriva
  • Befolkningsgrupper: luxemburgare 70%, portugiser 11%, italienare 5%, fransmän 3,5%, belgare 2,5%, tyskar 2%, övriga 6%
  • Språk: Luxemburgiska, franska och tyska är officiella språk
  • Religion: katoliker 90-95%
  • Nationalitetsbeteckning: luxemburgare

Utbildning och kultur

Det finns obligatorisk skolgång för alla barn i åldrarna sex till femton år. Efter sex år i grundskolan delas eleverna upp med hjälp av ett skriftligt prov, varefter de antingen kommer att fortsätta i yrkesutbildningar eller i den sjuåriga skolan som ger tillgång till universitetsstudier. Tyska är undervisningsspråk från första klass och från andra klass undervisas det även på franska. På gymnasienivå är undervisningen nästan uteslutande på franska. Luxemburg har en högre utbildningsinstitution som erbjuder vissa universitetskurser. Den har cirka 1 600 studenter. Det finns också en teknisk högskola och en lärarhögskola. Många luxemburgare studerar dock i grannländerna. Luxemburgska författare skriver på alla av landets tre officiella språk. Nationalpoeten är Michel Lentz (1820-93), som skrev på Luxemburgiska, liksom Pol Greisch och René Kartheiser. Den mest kända av övriga författare i Luxemburg är förmodligen den tyskspråkiga lyrikern Anise Koltz, samt de franskspråkiga författarna och lyrikerna Edmond Dune och Nic Klecker.

Media

Den privata och till största delen fransk-belgiskt kontrollerade mediagruppen CLT Multi Media spelar en central roll i det luxemburgska samhället som en stor arbetsgivare och en viktig inkomstkälla för staten. I början av 1997, slogs koncernen samman med den tyska underhållningsjätten UFA. Den nya gruppen har sammanlagt 19 Tv-kanaler och 23 radiostationer i tio europeiska länder. Luxemburg har fem dagstidningar, varav de flesta är på tyska, men det finns också artiklar på franska och luxemburgiska. Den mest inflytelserika tidningen är kristligt-demokratiska Luxemburger Wort/La Voix du Luxembourg med en dagsupplaga på drygt 87 000 exemplar. Den näst största är den socialistiska tidningen Tageblatt/Zeitung fÿr Lëtzebuerg (ca 29 000 exemplar).

Historia

Kelterna, romarna och frankerna har bebott det område som idag utgör Luxemburg. Området grundades på 900-talet som ett län runt den nuvarande huvudstaden och kom tidigt att tillhöra det heliga romerska riket, men på 1300-talet blev det ett självständigt hertigdöme. Sedan dess har området haft franska, tyska, spanska och österrikiska härskare. På 1600-talet var Luxemburg ge upp sin sydligaste del till Frankrike, och på 1800-talet områden i öster till Preussen, samt områden i väster till Belgien. Vid Wienkongressen 1815 fick Luxemburg status som storhertigdöme i personalunion med Holland. Luxemburg fick sina nuvarande gränser genom en uppgörelse i London 1839 mellan de dåvarande europeiska stormakterna. I samband med detta tillföll den västra delen av landet Belgien. Från 1842 till 1919 var Luxemburg medlem i den tyska tullunionen, men utan någon politisk anknytning till Tyskland. Därefter började hertigdömet att orientera sin ekonomiska politik västerut.

Vid en konferens i London 1867 beslutades att Luxemburg skulle åtnjuta ”evig neutralitet”. Vid Wilhelm III:s död 1890, upphävdes personalunionen med Holland och Storhertigdömet överfördes till en tysk gren av huset Nassau.
När Luxemburg ockuperades av tyskarna under båda världskrigen, övergav man neutralitetspolitiken och fördjupade i stället sitt samarbetet med resten av Västeuropa. Belgien och Luxemburg hade redan 1922 upprättat en ekonomisk union (UEBL), och 1948 bildades Beneluxunionen där Nederländerna också är medlem. Luxemburg hör till en av grundarna av både NATO och EG. Sedan 1945 har kristdemokraterna, eller formellt Det Kristliga-Sociala Folkpartiet varit det största partiet och bildat regering med omväxlande liberaler och socialister. Efter valet 1984 bildade kristdemokraterna och socialisterna en regeringskoalition ledd av kristdemokraternas ledare, Jacues Santer. Denna regering förblev vid makten även efter valet 1989 och 1994, men 1995 lämnade Santer regeringen för att bli ordförande för EU-kommissionen. Ny ministerpresident blev då Jean-Claude Juncker, tidigare finansminister.

Konstitutionen

Luxemburg är ett storhertigdöme med en konstitution med anor från 1868, men har sedan dess fått ett antal ändringar och tillägg.
Sedan 1919 har man haft allmän rösträtt och röstplikt. Det är val till parlamentet var femte år, deputeradekammaren, som har 60 ledamöter. Statsrådet, vonseil d’ etat, spelar en viktig roll i lagstiftningsprocessen. Dess 21 medlemmar utses av storhertigen, delvis med deltagande av deputeradekammaren och rådet självt. Medlemmarna förnyas successivt. Rådet som är högsta förvaltningsdomstolen uttrycker sin åsikt om alla lagstiftningsförslag och har ett suspensivt veto. Dess beslut kan dock återkallas av deputeradekammaren. Enligt konstitutionen har storhertigen den verkställande makten, men i själva verket ligger den verkställande makten hos ett ministerråd som är ansvarigt inför parlamentet.

Inrikespolitik

Storhertigdömet kännetecknas av politisk stabilitet och samförstånd om de viktigaste frågorna, även om nya partier har dykt upp under de senaste åren. Stabilitet kan ses från det faktum att landet har en hög kreditvärdighet och anses vara en plats som är säker att investera i. Det Kristliga -Sociala Folkpartiet, i dagligt tal kristdemokraterna, har varit i spetsen för nästan alla regeringar sedan andra världskriget i koalitionen med andra partier. Socialistiska arbetarpartiet bildades 1902 och var fram till 1999 det näst största partiet. Liberala demokratiska partiet är ett litet parti som har deltagit i regeringskoalitioner till både höger och vänster. Miljöpartiet De Gröna grundades 1983. Dessutom finns Aktionskommittén för demokrati och rimlig pension, som uppstod under 1989 i kampen för bättre pensionsvillkor för privatanställda samt Vänstern som bildades omedelbart före valet 1999.

I detta val upplevde de två stora partierna i landet en nedgång, därmed blev det Demokratiska Partiet som gick fram motsvarande mycket det näst största partiet. Aktionskommittén gick fram två mandat på sin enda fråga, kravet om en pensionsreform för det växande antalet äldre i Luxemburg. Förlorarna i valet hade regerat landet tillsammans i 15 år, men efter valet skildes deras vägar åt. Premiärministern, kristdemokraten Jean-Claude Juncker, vände sig till liberalerna för att bilda en ny koalitionsregering. De två partierna har liknande åsikter om de flesta politiska frågor, bland annat följande: Den huvudsakliga meningsskiljaktigheten mellan Luxemburg och resten av EU: förslaget om att införa en minimiränteskatt. EU-länderna har länge diskuterat samordningen av de regler som reglerar skatten på räntor på inlåning i banker och sparbanker. Framför allt Tyskland har tryckt på för lika villkor överallt, eftersom stora summor har flyttats från tyska banker till Luxemburg. Luxemburg motsätter sig en sådan samordning, eftersom de är rädda att förlora sin ställning som finansiellt centrum. Under sommaren 2000 enades dock EU-länderna om att införa gemensamma regler i etapper, men det förväntas ta en viss tid innan de tillämpas i praktiken. Luxemburg är ett transitland för droger till Holland. För att arbeta mot pengatvätten av narkotikapengar bröt parlamentet upp delar av lagen om banksekretess 1989. Det är numera möjligt att beslagta belopp som misstänks ha kommit från narkotikahandeln. Storhertigdömet har i stort sätt varit skonat från politiska skandaler, men i början av 1998 tvingades den socialistiska hälsovårdsministern lämna när det framkom att hans ministerium hade betalat olagliga subventioner till sjukhus och privatpersoner. Chefen för det ansvariga departementet fick också avgå.

  • Officiellt namn: Groussherzogtum Lëtzebuerg/Grand-Duché de Luxembourg/grossherzogtum Luxemburg – Storhertigdömet Luxemburg
  • Statsform: konstitutionell monarki
  • De viktigaste politiska partierna (mandat i valen 1999): Kristsocialistiska partiet (19), demokraterna (15), socialistiska arbetarpartiet (13), aktionskommittén (7), de gröna (5), vänster (1)
  • Medlemskap i internationella och regionala organisationer: Benelux, EU, Europarådet, FN, IMF, NATO, OECD, OSSE, VEU, Världsbanken osv.
  • Försvarsmakten: armén 768 man, Gendarmerie 612
  • Militärtjänst: frivillig
  • Försvarsutgifter: 138 miljoner US dollar

Utrikespolitik och försvar

Under efterkrigstiden har Luxemburg strävat efter att upprätta nära förbindelser med resten av Västeuropa, både ekonomiskt, politiskt och militärt. Landet har redan från början varit involverat i både NATO och EU, och allmänheten stöder regeringens ansträngningar att göra EU-samarbetet så heltäckande som möjligt. Luxemburg är säte för några av EU: s institutioner och organ, bland annat Europeiska investeringsbanken och EU: s revisionsrätt. Dessutom har EU-rådet många möten i Storhertigdömet. Allt detta ger landet stora inkomster. de tidigare premiärministrarna Gaston Thorn och Pierre Werner har spelat framträdande roller inom Europeiska unionen, Thorn som ordförande för kommissionen från 1981-85 och Werner som en av de viktigaste krafterna bakom det Europeiska monetära samarbetet, EMS. I den lilla staden Schengen vid gränsen till Tyskland och Frankrike undertecknade fem EU-länder 1990 ett avtal om att öppna sina gränser. Andra medlemsstater har anslutit sig till Schengenavtalet, vilket innebär att deltagarna måste tillhandahålla kontroller längs sina länders yttre gränser. Detta kräver bland annat att deltagarna har gemensamma visum- och asylregler. Luxemburg har en liten, professionell armé på 800 man.

Ekonomin

Sett till befolkningen är Luxemburg ett av de rikaste länderna i världen. Denna blomstrande ekonomi är i hög grad knuten till grannländerna. Den belgisk-luxemburgska ekonomiska unionen, UEBL, innebär att valutorna i de två länderna håller samma kurs. I praktiken har dock UEBL-samarbetet nu upphört och ersatts av det europeiska monetära samarbetet EMU, där båda länderna är medlemmar. Sedan andra världskriget har Luxemburg valt att minska beroendet av traditionell industri och att i stället utveckla finans- och tjänstesektorerna. Idag är det ett av världens centrum för internationella finansiella transaktioner, och det är relativt lätt för utländska banker att etablera sig här. Storhertigdömet har cirka 300 finansinstitut, varav 211 banker. Finansverksamheten spelar en avgörande roll för statens skatteintäkter och betalningsbalansen, som har uppvisat ett betydande överskott under de senaste åren. Banksektorn står för 15 procent av BNP och 9 procent av sysselsättningen. Arbetslösheten är låg. Mer än hälften av arbetskraften består av utländskamedborgare av vilka många passerar gränsen varje dag eller varje vecka från grannländerna. Luxemburg har ett välutvecklat välfärdssystem som finansieras av staten och arbetsmarknadens parter.

  • BNP/capita: 44 930 US-dollar
  • Andel av olika sektorer i BNP: jordbruk 1%, industri 23%, tjänster och annat 76% (1998)
  • Naturresurser: järnmalm
  • Årlig export: 7, 74 miljoner US dollar
  • Årlig import: 10, 8 US dollar
  • Viktigaste handelsvaror: metallvaror, maskiner och transportutrustning, kemiska produkter
  • Huvudsakliga handelspartner: Belgien, Tyskland, Frankrike
  • Valuta: 1 Luxembourg franc = 1 belgisk franc = 100 centimes
  • Andel anställda inom olika sektorer: jordbruk 2%, industri 26%, tjänster och annat 72%
  • Det relativa arbetslöshetstalet: 2,9%

Jordbruk och industri

Luxemburg har en relativt liten men produktiv jordbrukssektor, som alltmer förlitar sig på boskapsuppfödning. Trots den ökande produktionen är sektorn som helhet förlustbringande och regeringen strävar efter att utveckla andra försörjningsmöjligheter för dem som bor på landsbygden, även i form av turism. Järn- och stålproduktionen var ursprungligen motorn i landets ekonomiska utveckling, men dess betydelse minskar. Omstruktureringen inom EU: s hela stålindustri kommer att minska produktionen och antalet anställda. Det multinationella bolaget (Acières Réunies de Burbach-Eich-Dudelange) är dock fortfarande Luxemburgs största enskilda arbetsgivare. Med skattelättnader och investeringsstöd har regeringen uppmuntrat nya industrier och med viss framgång försökt locka utländska produktionsbolag till landet. De domineras av multinationella företag inom kemisk industri, gummi, glas och verkstadsindustrin. Det tillkommer också fler och fler företag i den snabbt växande IT-branschen. Det luxemburgska företaget (Societé Europèenne des Satellites) har producerat ASTRA satelliten och blev därmed den första europeiska utvecklaren av ny teknik för kommunikationssatelliter.

Infrastruktur och turism

Väg- och järnvägsnätet i Luxemburg är väl utvecklat och omfattar totalt 275 km järnväg och drygt 500 km vägar, varav 120 km motorväg. Luxembourgs internationella flygplats, Findel, 6 km öster om huvudstaden, har en hel del internationell trafik. Det nationella flygbolaget heter Luxair. Luxemburgs största turistattraktioner är ruinerna av medeltida kloster som Esch/Sauer, Clerf, Vianden och Wiltz, och det hålls många internationella kongresser i den vackert belägna huvudstaden, Luxembourg-Ville.

Mer information om att hyra bil Luxemburg

Här hittar du länkar till externa hemsidor med information om biluthyrning i Luxemburg. Förutom Google kan du få information på sidorna nedan

Luxemburgs ambassad i Sverige har adressen: Strandvigen 5 A, Box 7582 – 103 93 Stockholm

Svenska Konsulatet i Luxemburg: Swedish Consulate General in Luxembourg, 5 Place de la Gare L – 1616 Luxemburg.

Turistbyrån hjälper till med råd och restips

Vi reserverar oss för eventuella fel och ändringar i ovanstående artikel för biluthyrning i Luxemburg

Hitta den billigaste hyrbilen Luxemburg Find Billeje her --> Sammenlign priser her